Jag kan bara inte låta bli att berätta att Habitacts e-bulletin skriver om Malmös hemlöshetsarbete och särskilt hemlöshetsräkningen som vi gör i oktober varje år.
Att Malmö lyfts upp på detta sätt är ett direkt resultat av att EU-paketet besökte Feantsa i Bryssel i oktober. Feantsa är den europeiska hemlöshetsorganisationen och Habitacts e-bulletin är deras nyhetsbrev kring hemlöshetsarbete. När vi var på plats blev Feantsa nyfikna på vårt arbete och har sedan hört av sig för att få veta mer.
Kul att Feantsa, Habitact och Europa uppmärksammar Malmös arbete!
Läs Habitacts e-bulletin här.
Malin Ullman
tisdag 21 december 2010
måndag 13 december 2010
Tack för oss!
Med några bilder från vår Brysselresa i oktober, tackar EU-paketet för sig för i år.
På Kastrup inför avfärd.
Olaf Pries på Europaparlamentets besökstjänst.
Olle Schmidt, folkpartistisk europaparlamentariker från Malmö.
Fler än vi besökte Europaparlamentet. Varifrån kommer de här måntro?
På Europeiska Kommissionen.
Stefan Olsson arbetar på generaldirektoratet för sysselsättning på Kommissionen.
Grand Place med Bryssels rådhus i bakgrunden.
På Sveriges Kommuner och Landsting.
På Eurocities.
onsdag 1 december 2010
Låt oss diskutera och reflektera mera!
EU-paketet har varit väldigt bra och gett mycket nya kunskaper och förståelse i sammanhang.
Så kan man sammanfatta de viktigaste slutsatserna från utvärderingen av EU-paketet.
Men självklart finns det saker som kan bli bättre: Deltagarna skulle vilja vara mer aktiva under studiecirklarna och få chans att diskutera viktiga diskussionsuppgifter. Och under Brysselresan efterfrågas mer tid till reflektion - avsatt tid för gemensam reflektion varje dag. Vad vill ledningen ha tillbaka av oss, dvs ett tydligare syfte kring EU-paketet, efterfrågas också.
Allt detta framkom när EU-paketet i måndags redovisade sitt arbete och sina reflexioner för förvaltningsledningen. Deltagarna har jobbat i grupper om två eller tre och delgav sina viktigaste relefktioner eller det mest intressanta som de fått ut av EU-paketet för ledningsgruppen. Och det samma gör de för sina respektive arbetsplatser.
Så nu är EU-paketet slut och över för den här gången. Vår ambition är att vi ska återkomma nästa år - då med nya intresserade och kunskapshungriga medarbeter i Södra innerstaden. Kanske är du en av dem?
Malin Ullman.
Så kan man sammanfatta de viktigaste slutsatserna från utvärderingen av EU-paketet.
Men självklart finns det saker som kan bli bättre: Deltagarna skulle vilja vara mer aktiva under studiecirklarna och få chans att diskutera viktiga diskussionsuppgifter. Och under Brysselresan efterfrågas mer tid till reflektion - avsatt tid för gemensam reflektion varje dag. Vad vill ledningen ha tillbaka av oss, dvs ett tydligare syfte kring EU-paketet, efterfrågas också.
Allt detta framkom när EU-paketet i måndags redovisade sitt arbete och sina reflexioner för förvaltningsledningen. Deltagarna har jobbat i grupper om två eller tre och delgav sina viktigaste relefktioner eller det mest intressanta som de fått ut av EU-paketet för ledningsgruppen. Och det samma gör de för sina respektive arbetsplatser.
Så nu är EU-paketet slut och över för den här gången. Vår ambition är att vi ska återkomma nästa år - då med nya intresserade och kunskapshungriga medarbeter i Södra innerstaden. Kanske är du en av dem?
Malin Ullman.
onsdag 17 november 2010
Reflektionens tid är nu
Hösten lider mot sitt slut, eller i alla fall känns det så ibland när eftermiddagarna blir allt mörkare. EU-paketet 2010 lider också mot sitt slut. Efter Brysselresan har vi träffats och disktuerat intryck, erfarenheter och reflekterat över det vi mött och sett. Det var några synnerligen givande och intensiva dagar i Bryssel för en månad sedan. De intryck vi fick som vi fann mest givande kommer vi förmedla till förvaltningsledningen, även till ledarforum och så klart här på bloggen. Vi ber om att få återkomma när vi reflekterat lite ytterligare...
Malin Ullman.
Malin Ullman.
fredag 15 oktober 2010
Malmö här är jag igen...
Hej Malmö, nu är vi tillbaka efter fyra mycket lärorika dagar i Bryssel. Nu behöver jag reflektera över allt jag varit med om. Detta stora EU där jag själv en en liten kugge som förskollärare här i Södra Innerstraden. Att arbeta inom EUs organisationer verkar att vara mycket tålamodsprövande, men jätteintressant.
Programmet vi haft under veckan har innehållet så mycket och varit mycket bra planerat, med Malin som hållt ihopa oss alla, vi nio medarbetare från olika verksamheter.
Fantastiskt bra jobbat Malin, t o m vädret hade Malin prickat in, sol varje dag.
Den organisation som jag tänker skulle varit rolig att jobba för är ändå "eurocities", lite mer mjukvara över deras arbete.
Nu är jag helt övertygad om att det är mötet mellan människorna som håller ihopa oss alla, så att vi inte vill kriga mot varandra. För det är ju detta det handlar om, att hålla fred i europa och det är värt mycket tålamod, pengar och arbete!
Annika Jarvi
Programmet vi haft under veckan har innehållet så mycket och varit mycket bra planerat, med Malin som hållt ihopa oss alla, vi nio medarbetare från olika verksamheter.
Fantastiskt bra jobbat Malin, t o m vädret hade Malin prickat in, sol varje dag.
Den organisation som jag tänker skulle varit rolig att jobba för är ändå "eurocities", lite mer mjukvara över deras arbete.
Nu är jag helt övertygad om att det är mötet mellan människorna som håller ihopa oss alla, så att vi inte vill kriga mot varandra. För det är ju detta det handlar om, att hålla fred i europa och det är värt mycket tålamod, pengar och arbete!
Annika Jarvi
torsdag 14 oktober 2010
Vi inser hur bra vi har det
Malmö stad har cirka 20 000 anställda. De flesta jobbar i Malmö, men några i Oxie och Tygelsjö. Och så en i Bryssel.
Idag har vi besökt vår enda kollega som har din dagliga arbetsplats i Bryssel – Ola Nord. Han tog emot i Sweden House, där även Volvo, Vinnova och Region Skåne har kontor (fast Region Skåne har däremot ingen personal utan bara en lokal) och där svenska ambassaden finns.
Vi kan konstatera att som anställd i Malmö stad har man en betydligt bättre arbetsmiljö än den som arbetar på Europeiska Kommissionen (och det gäller vare sig man arbetar i Malmö eller i Bryssel). Olas kontor är ett ljust och fräscht rum med två arbetsplatser. En arbetsplats lånar han med jämna mellanrum ut åt andra kollegor från Malmö – kollegor som använder arbetsplatsen ett par dagar eller ett helt halvår.
Ett par timmar senare är vi på väg hem och jag skriver dessa sista rader från Bryssel på flygplatsen Zaventem där jag just har betalat 30 kronor för en flaska vatten! Nu är det dags att borda. Övriga gruppen väntar säkert redan vid gate, jag måste avsluta och ansluta till dem.
Malin Ullman
Idag har vi besökt vår enda kollega som har din dagliga arbetsplats i Bryssel – Ola Nord. Han tog emot i Sweden House, där även Volvo, Vinnova och Region Skåne har kontor (fast Region Skåne har däremot ingen personal utan bara en lokal) och där svenska ambassaden finns.
Vi kan konstatera att som anställd i Malmö stad har man en betydligt bättre arbetsmiljö än den som arbetar på Europeiska Kommissionen (och det gäller vare sig man arbetar i Malmö eller i Bryssel). Olas kontor är ett ljust och fräscht rum med två arbetsplatser. En arbetsplats lånar han med jämna mellanrum ut åt andra kollegor från Malmö – kollegor som använder arbetsplatsen ett par dagar eller ett helt halvår.
Ett par timmar senare är vi på väg hem och jag skriver dessa sista rader från Bryssel på flygplatsen Zaventem där jag just har betalat 30 kronor för en flaska vatten! Nu är det dags att borda. Övriga gruppen väntar säkert redan vid gate, jag måste avsluta och ansluta till dem.
Malin Ullman
onsdag 13 oktober 2010
Vi hittar Möllan i Bryssel
Efter tre dagar hittar hela gänget rätt väl i Bryssel. Åtminstone känns det så när vi dagligen promenerar inifrån centrala och nedre staden ut till EU-kvarteren. Det är i EU-kvarteren vi tillbringar dagarna. Men idag tog vi oss faktiskt ytterligare längre ut. När vi gått ett par kvarter från Eurocities vid Square de Meeûs kommenterade en vaken deltagare att EU-kvarterens kolossala byggnader av glas och stål lyste med sin frånvaro.
- Här ser ut som Möllan.
Ja, det kanske man kan säga. Istället för väldiga kontorskvarter med kostymklädda herrar och damer som promenerar längs raka trottoarer trängde vi oss fram bland små butiker med varierande sortiment och en mångfald av människor längs slingrande gator. Vi var på väg till den europeiska hemlöshetsorganisationen Feantsa.
Ifrån vår kontaktperson hade jag fått adressuppgiften Chaussée de Louvain 194. Gatan hittade vi utan problem. Så också nummer 192 och 196. Men däremellan fanns inte mycket. En grön port med en dörr utan någon skylt eller nummer.
Där stod vi och kliade oss bildligt i huvudet när en ung kvinna korsade gatan och sa:
- Är ni svenskarna? Ni kan följa med mig.
Vi hade turen att ha kommit fram samtidigt som en av våra värdar och Katrin Büchler hade reagerat inte på vår förvirrade uppsyn (enligt vad hon sa i alla fall) utan på så många blonda människor i ett sällskap. Att hon kunde lite svenska gjorde inte saken sämre. Trots att det ju händer lite då och då, upphör jag aldrig att fascineras över människor från andra håll i världen (Tyskland i det här fallet) som är intresserade av Sverige eller vill flytta till Sverige eller vill lära sig svenska.
Nåväl, vi följde så klart med Katrin in och bakom den gröna dörren dolde sig en innergård som ledde oss fram till ett hus som mycket riktig är Feantsas kontor. Där fick vi bland annat höra om metoden ”Housing first” som prioriterar att först förse utsatta människor med ett stabilt boende innan man börjar hantera deras missbruk eller psykiska problem eller trasiga relationer eller vad det nu kan vara.
- Det är en metod från New York som visar väldigt goda resultat där. Nu håller ett antal europeiska städer på att testa den, och se om det kan fungera i en europeisk kontext, berättade Liz Gosme.
Tidigare idag har vi hunnit med och besöka Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, Sveriges ständiga representation till Europeiska Unionen och Eurocities. Vid lunchen förklarade ungefär halva gänget att de tänkte söka jobb inom EU eller andra organisationer eller myndigheter i Bryssel. Så nu är jag rädd för att stadsdelsförvaltningen kommer att dräneras på en avsevärd kompetens och en drös engagerade medarbetare. Det var ju inte meningen!
Ikväll går vi till fiskrestaurangkvarteren vid St Catherine. Där hoppas jag få hela gänget att pröva på musslor, även om jag misstänker att det finns någon som mer ser framemot pommes frites med majonnäs.
- Här ser ut som Möllan.
Ja, det kanske man kan säga. Istället för väldiga kontorskvarter med kostymklädda herrar och damer som promenerar längs raka trottoarer trängde vi oss fram bland små butiker med varierande sortiment och en mångfald av människor längs slingrande gator. Vi var på väg till den europeiska hemlöshetsorganisationen Feantsa.
Ifrån vår kontaktperson hade jag fått adressuppgiften Chaussée de Louvain 194. Gatan hittade vi utan problem. Så också nummer 192 och 196. Men däremellan fanns inte mycket. En grön port med en dörr utan någon skylt eller nummer.
Där stod vi och kliade oss bildligt i huvudet när en ung kvinna korsade gatan och sa:
- Är ni svenskarna? Ni kan följa med mig.
Vi hade turen att ha kommit fram samtidigt som en av våra värdar och Katrin Büchler hade reagerat inte på vår förvirrade uppsyn (enligt vad hon sa i alla fall) utan på så många blonda människor i ett sällskap. Att hon kunde lite svenska gjorde inte saken sämre. Trots att det ju händer lite då och då, upphör jag aldrig att fascineras över människor från andra håll i världen (Tyskland i det här fallet) som är intresserade av Sverige eller vill flytta till Sverige eller vill lära sig svenska.
Nåväl, vi följde så klart med Katrin in och bakom den gröna dörren dolde sig en innergård som ledde oss fram till ett hus som mycket riktig är Feantsas kontor. Där fick vi bland annat höra om metoden ”Housing first” som prioriterar att först förse utsatta människor med ett stabilt boende innan man börjar hantera deras missbruk eller psykiska problem eller trasiga relationer eller vad det nu kan vara.
- Det är en metod från New York som visar väldigt goda resultat där. Nu håller ett antal europeiska städer på att testa den, och se om det kan fungera i en europeisk kontext, berättade Liz Gosme.
Tidigare idag har vi hunnit med och besöka Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, Sveriges ständiga representation till Europeiska Unionen och Eurocities. Vid lunchen förklarade ungefär halva gänget att de tänkte söka jobb inom EU eller andra organisationer eller myndigheter i Bryssel. Så nu är jag rädd för att stadsdelsförvaltningen kommer att dräneras på en avsevärd kompetens och en drös engagerade medarbetare. Det var ju inte meningen!
Ikväll går vi till fiskrestaurangkvarteren vid St Catherine. Där hoppas jag få hela gänget att pröva på musslor, även om jag misstänker att det finns någon som mer ser framemot pommes frites med majonnäs.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)